Efter säkert mer än 35 år på land så kom då äntligen den dag som jag både sett fram emot så mycket samtidigt som jag fasat för den…sjösättningen av KURRE II. Dagarna innan gick inte i munterhetens tecken direkt då nästan allt som kunde gå snett också gjorde det.
Det började med att motorn knappt startade och när den gjorde det gick den inte på alla cylindrarna…hmm, började kika på de gamla tändhattarna i plåt och keramik som satt på denna marinmotor original och kom fram till att de inte lirar ihop med tändkablar i kolfiber….bara att söka upp närmaste speed shop, Stilservice förstår, för inhandling av riktiga grejer inklusive en riktigt tång. Efter bytet funkade allt och Flatheaden hoppade igång så fint!
Pga av någon konstig anledning så sköt vi sedan den helt nya startmotorn av amerikansk kvalitét…. 🙄 Blev bara sallad av planetväxeln, ridå. 🙁
Men efter några samtal i ämnet så lyckades jag få tag Ebbe i Gräsmyr, som är en lokal startmotorexpert och han lyckades montera in en ny planetväxel med delar från en Bosch-starter, vilka duktiga människor vi har där ute! Gäller bara att hitta dem! 😀
Nu går motorn bra på tomgång, 5 knop, men vill inte riktigt gå bra på högre varv förutom om man joggar lite på gasen så en rejäl tuning av den nya gasaren är planerad….men det är ju detaljer! KURRE går fantastiskt mjukt och stadig i sjön, helt underbart att få åka i min egna riktiga mahognyracer för första gången i mitt liv! 🙂
Det skräddarsydda hamnkapellet funkar klockrent så nu hoppas vi sommaren fortsätter som den börjat här uppe med 20-25 grader och soligt!
Finns några små filmer med härligt ljud från den numera ganska rappa Flattien men jag har inte lyckas få in dem här ännu men det kanske kommer….bjuder på några bonusbilder i alla fall:
Jag är i alla fall mycket glad att efter fyra få detta i projekt i sjön, bokstavligen talat, och jag blev faktiskt lite rörd och tagen av stundens allvar när jag tryckte på startknappen för första gången och hörde motorn mullra igång! Det har vart en enormt givande och bitvis knölig resa och tittar man tillbaks så har jag ju nästan bygget en hel båt! Stort tack riktas till Er här på forumen och alla andra runt om i landet och utomlands som bidragit med hjälp och idéer under åren, ingen nämnd och ingen glömd, ni vet vilka ni är!
Ett särskilt kraftigt tack måste ändå riktas till min numera mycket gode vän Anders Vaerneus, som möjliggjorde att vi fick vara med på denna resa att fortsätta förvalta KURRE och även bli en del av KURREs numera kompletta ägarlängd sedan 1937.
Related Articles
No user responded in this post